One way ticket please




Om 35 dagar smäller det. Alltså jag kan inte förstå att det ÄNTLIGEN händer. Ena sekunder hoppar jag upp och ner av lycka, och den andra gråter jag (pms much?) Det är känslosamt och läskigt... Men det måste göras. Åå första saken på länge som känns så... Rätt bara. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0